Under Nis2-direktivet delas fordonsindustrin in i två distinkta kategorier: högkritiska sektorer och andra kritiska sektorer. De högkritiska sektorerna inkluderar operatörer av intelligenta transportsystem (ITS) som ansvarar för att hantera och driva de sammanlänkade systemen som är involverade i vägtransport, trafikledning och mobilitetshantering.

Dessa aktörer spelar en avgörande roll för att säkerställa den säkra och effektiva funktionen av ITS-infrastrukturen. Å andra sidan omfattar de andra kritiska sektorerna aktörer som är verksamma inom tillverkning av motorfordon, släpvagnar, halvsläpvagnar eller annan transportutrustning. Dessa aktörer är ansvariga för att producera och montera fordon och relaterad utrustning, och de är skyldiga att följa de cybersäkerhetskrav som specificeras i NIS2-direktivet.

Fordonsindustrin har blivit ett attraktivt mål för cyberbrottslingar på grund av sitt ökande beroende av teknik och uppkoppling. När fordon blir allt mer integrerade med avancerade system och uppkopplade till externa nätverk, utgör de ett lockande mål för hackare att utnyttja. Från infotainmentsystem till autonoma körfunktioner representerar varje komponent i ett modernt fordon en potentiell ingångspunkt för cyberattacker. Sårbarheten i fordonsindustrin förvärras ytterligare av de starkt digitaliserade och robotiserade tillverkningsanläggningarna.

Dessa anläggningar är beroende av sammankopplade system och automation, vilket skapar ytterligare ingångspunkter för illasinnade aktörer. Ett anmärkningsvärt exempel som visar de potentiella konsekvenserna är cyberattacken mot ett stålverk i Tyskland 2014. I denna incident fick angripare tillgång till kontrollsystemen genom fällor i e-postmeddelanden, vilket resulterade i kritiska fel i anläggningen och oförmåga att stänga av en masugn som planerat.

Motivationen för hackare att rikta sig mot fordonsindustrin är tvåfaldig: ekonomisk vinning och dataexploatering. Genom att infiltrera fordonssystem kan illasinnade aktörer få kontroll över viktiga funktioner som styrning, bromsar och acceleration, vilket potentiellt kan orsaka olyckor eller hålla fordon gisslan för lösensummor. Dessutom har den mängd data som genereras av uppkopplade fordon, inklusive personlig information och geografisk platsdata, blivit ett lukrativt mål för cyberbrottslingar inblandade i identitetsstöld, finansiellt bedrägeri eller till och med statligt sponsrad spioneri.

Om du vill läsa mer om detta rekommenderar jag artikeln från RSM i Nederländerna som belyser just detta ämnet.