När nyheten om Henrik Landerholms avgång som nationell säkerhetsrådgivare nådde offentligheten, skapade det en blandning av förvåning och oro om man läser media. Att en person på en sådan central position inom landets säkerhetsstruktur både utreds för brott och kritiseras för bristande ledarskap är inte bara bekymmersamt utan också en väckarklocka för hur viktigt det är med ansvarstagande och noggrannhet på höga poster! Det är jag väl inte ensam om att tycka.

Som jag tidigare skrev, är detta inte en roll där man har utrymme att vara slarvig. En nationell säkerhetsrådgivare ska inte bara hantera dagliga frågor inom säkerhet och strategi utan också bygga förtroende, både internt och externt. I dessa sammanhang är detaljer inte småsaker – de är fundamentala. Att misslyckas med att leva upp till dessa krav är inte bara en personlig fråga utan något som kan få konsekvenser för hela samhället.

En fråga om trovärdighet

Landerholms fall lyfter fram en avgörande aspekt av ledarskap – trovärdighet. För att nå framgång i en position som nationell säkerhetsrådgivare krävs det att omgivningen har fullt förtroende för dig. Beslut som fattas i denna roll kan få konsekvenser på såväl nationell som internationell nivå. Om trovärdigheten rubbas, exempelvis genom misstankar om brott eller genom kritik mot hur arbetet sköts, undermineras förmågan att leda och fatta beslut.

Det är här vi ser vikten av förebyggande arbete, inte bara inom själva säkerhetsfrågorna utan även i rekryteringsprocesserna. Vilka egenskaper prioriteras när höga positioner tillsätts? Hur säkerställer man att kandidater klarar av det pressade och noggranna arbete som krävs på denna nivå? Dessa frågor får ju en ännu större tyngd i ljuset av Landerholms avgång.

Riskerna med svagt ledarskap

Ett svagt ledarskap kan leda till osäkerhet och bristande riktning, vilket i sin tur kan skapa sprickor i organisationens struktur. När det gäller säkerhetsfrågor handlar det dessutom om att minska riskerna för hot och intrång, både nationellt och internationellt. Om ledarskapet är svajigt blir det svårt att implementera effektiva strategier och bygga en robust säkerhetskultur.

Att detta nu sker i Sverige, som är mitt i en tid då säkerhetsfrågor är av största vikt, är väldigt bekymmersamt. Vi ser en ökad oro kring cyberhot, terrorism och geopolitisk instabilitet. Förtroende och tydlighet i ledarskapet är därför inte bara viktigt – det är helt nödvändigt.

Landerholms avgång är en påminnelse om att ansvarsfullhet och trovärdighet inte är förhandlingsbart. Vi kan hoppas att denna händelse leder till en djupare reflektion över hur vi ser på ledarskap och säkerhet i Sverige. För i slutändan är det inte bara personer som sitter på dessa poster som står till svars – det är vi alla som drabbas om säkerheten brister.